Lustigt? Snarare olustigt
Det är så det känns just nu.
Ska iväg och kolla på en lägenhet imorgon. 2:a på 50 Kvm nästan mitt i stan.
Om det nu blir vi/jag som får den, så hyr vi den i andra hand.
Problemet är bara att Linus inte är riktigt lika positivt inställd till det hela som jag är.
Vilket är lite tråkigt.
Det känns som om han inte riktigt förstår den ekonomiska biten.
Faktiskt.
För mig känns det som att det skulle vara en ultimat förstalägenhet.
En hyra på 3700 + möblerad. Dock bara i 5 månader.
Istället för att direkt skaffa en lägenhet som är våran, högre hyra och man måste köpa möbler.
Jag har alltså möjlighet att spara pengar de närmsta 5 månaderna.
Självklart förstår jag väl att det kommer bli samma kostnader,
hurvida vi flyttar till en förstahands lägenhet nu, eller om ett halvår.
Men det känns alltid bättre om man har pengar att röra sig med.
För jag vill känna att jag klarar mig, inte att jag ska leva med knoven mot strupen och känna ångesten varje månad om vart jag ska få pengar ifrån.
Jag älskar verkligen Linus, det gör jag.
Men ibland tror jag inte riktigt hur det är att klara sig själv.
När man inte har någon som backar upp en.
Och det är så jag känner det, nu måste jag stå på egna ben!!
Såsmåningom Linus också.
Och förhoppningsvis, gör han det med mig.
Vi får prata mer om det här imorgon jag och han. Ska ändå ypp och skjutsa honom till jobber om drygt fem timmar.
Pusshej!
Ska iväg och kolla på en lägenhet imorgon. 2:a på 50 Kvm nästan mitt i stan.
Om det nu blir vi/jag som får den, så hyr vi den i andra hand.
Problemet är bara att Linus inte är riktigt lika positivt inställd till det hela som jag är.
Vilket är lite tråkigt.
Det känns som om han inte riktigt förstår den ekonomiska biten.
Faktiskt.
För mig känns det som att det skulle vara en ultimat förstalägenhet.
En hyra på 3700 + möblerad. Dock bara i 5 månader.
Istället för att direkt skaffa en lägenhet som är våran, högre hyra och man måste köpa möbler.
Jag har alltså möjlighet att spara pengar de närmsta 5 månaderna.
Självklart förstår jag väl att det kommer bli samma kostnader,
hurvida vi flyttar till en förstahands lägenhet nu, eller om ett halvår.
Men det känns alltid bättre om man har pengar att röra sig med.
För jag vill känna att jag klarar mig, inte att jag ska leva med knoven mot strupen och känna ångesten varje månad om vart jag ska få pengar ifrån.
Jag älskar verkligen Linus, det gör jag.
Men ibland tror jag inte riktigt hur det är att klara sig själv.
När man inte har någon som backar upp en.
Och det är så jag känner det, nu måste jag stå på egna ben!!
Såsmåningom Linus också.
Och förhoppningsvis, gör han det med mig.
Vi får prata mer om det här imorgon jag och han. Ska ändå ypp och skjutsa honom till jobber om drygt fem timmar.
Pusshej!
Kommentarer
Trackback